Möt skribenten Ulla Holmlid

I intervjuserien Möt skribenten får vi med deras egna ord veta hur det var att skriva boken ”Att ge upp har inte övervägts” och vad de ser som nästa steg.

Här möter vi Ulla Holmlid.

1. Vad var din ingång till att medverka till arbetet i Göteborgskvinnor i rörelse/r?

Jag fick frågan gång på gång om jag inte kunde skriva om Föreningen Vita Bandet Göteborg. Eftersom jag tillhör både nykterhetsrörelsen och den feministiska rörelsen sa jag till sist ja till att skriva om Vita Bandet och anslöt mig till gruppen Idéburna inom Göteborgskvinnor i rörelse/r.

Vita Bandet var en nykterhetsorganisation för kvinnor och föreningen som bildades i Göteborg 1898 var den första i landet som var verksam mer än ett par år. Vita Bandet Göteborg fanns kvar ända till 2008.

2. Hur var det att skriva berättelsen om göteborgskvinnornas arbete? Var det något som förvånade dig?

Det var jobbigt men roligt. Var och en skrev om sin förening och så träffades vi ibland och diskuterade. Nu, 2021, är vi framför allt glada att kvinnoorganisationerna fick en egen bok som kom ut 2019, 100 år efter riksdagens beslut om rösträtt även för kvinnor.

Boken heter ”Så här kan vi inte ha det!” Fem kvinnoorganisationer i Göteborg – 100 års ideellt arbete när samhället svek.

Det är också roligt att delar av våra berättlelser finns med i ”Att ge upp har inte övervägts”.

Jag blev mycket förvånad över allt material som finns på Regionarkivet om Vita Bandet. Inte bara protokollsböcker och kassaböcker från 110 år utan även trycksaker, foton, tidningsklipp och brev. När jag började leta i arkiven hade jag inte heller en aning om all den verksamhet inom många områden som föreningen hade haft.

En annan sak som förvånade mig var att övriga skribenter i vår arbetsgrupp inte visste särskilt mycket om Vita Bandet. I stort sett kände de bara till att det fanns en servering i Slottsskogen som hette så och att det inte serverades alkohol där. Det gav motivation att leta vidare.

3. Om vi ser boken ”Att ge upp har inte övervägts” som ett avstamp inför framtiden, vad är din önskan om vad det avstampet skulle kunna innebära?

Det vore roligt om vårt 8 marsfirande inspirerade fler att vilja jobba med frågorna. Eftersom jag jobbat med föreningar och organisationer tänker jag mest på den nya feministiska rörelsens framväxt. 

Kanske skulle en fortsättning kunna börja vid andra vågens kvinnorörelse, som Agneta Wirén beskriver i filmen. Vad är likt, vad är olikt de kvinnoföreningar som vi beskrev?

Det behövs nya röster!

Tack Ulla!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s