I intervjuserien Möt skribenten får vi med deras egna ord veta hur det var att skriva boken ”Att ge upp har inte övervägts” och vad de ser som nästa steg.
Här möter vi Ingela Eek.
1. Vad var din ingång till att medverka till arbetet i Göteborgskvinnor i rörelse/r?
Jag var och är Göteborgs-guide och stadsvandrare med inriktning på intressanta kvinnor i Göteborg. Jag gick med i en grupp på Kvinnofolkhögskolan med bland andra Lisbeth Stenberg och Birgitta Brown för att få idéer om fler kvinnor att vandra och berätta om. Året var 2014 tror jag.
När jag hörde att en demo för kvinnlig rösträtt hade hållits här i juni 1918, fick jag idén att upprepa detta 100 år efteråt. Mycket roligt och intressant!
Vi sydde banderoller av gamla slipsar och blev cirka 300 som vandrade från Järntorget till Götaplatsen, med poliseskort! Sång och tal och mycket folk var det!
Jag deltog också i framträdande på Stadsbiblioteket året efter, för att fira hundraårsdagen av att rösträtten gick igenom.
2. Hur var det att skriva berättelsen om göteborgskvinnornas arbete? Var det något som förvånade dig?
Mitt blygsamma bidrag till boken är berättelsen om Frigga Carlberg. Jag har hållit många föredrag om henne, i Göteborg men även i Uddevalla.
Jag har annars inte varit aktiv i framställandet av boken. Är mycket imponerad av allt jobb som lagts ner, det blev ju en riktig ’bibel’ om kvinnorörelsen i Gbg. En bra förutsättning för framtiden!
3. Om vi ser boken ”Att ge upp har inte övervägts” som ett avstamp inför framtiden, vad är din önskan om vad det avstampet skulle kunna innebära?
Ett närliggande projekt pågår:
Vi är fem st som har jobbat med en Kvinnokarta över Göteborg och vi har skrivit om drygt 70 kvinnor. Tyvärr har vi inte lyckats få bidrag till detta ännu, men vi ger oss inte ! Vi tänker oss en behändig karta i pocketformat.
Vi är två som förbereder en vandring om Ingrid Segerstedt-Wiberg på FN-dagen 24 oktober. Då avtäcks en staty av Ingrid, ett lämpligt tillfälle att berätta mer om denna intressanta kvinna.
Tack Ingela!