Nedan avsnitt ur boken: Göteborgs jubileum 1923. Högtidlighållandet av Göteborgs stads 300 årsminne och tilldragelser i samband med jubileumsutställningen av Karl Westin. Stockholm: Tisells tekniska förlag 1924.
Sedan stadsfullmäktiges ordförande Axel Carlander bestigit talarstolen, spelade musiken upp kröningsmarschen ur Profeten (av Giacomo Meyerbeer) och in tågade en deputation av Göteborgs damer med fru Mary von Sydow i spetsen, vilka å Göteborgs kvinnor vägnar skulle överlämna jubileumsstandaret. Det praktfulla standaret var i blått siden, med Gustaf Adolfs krönta namnchiffer på stångspetsen ock rikt sömmat i guld och silver, var på framsidan prytt Göteborgs stads återupptagna gamla vapen, efter förbild av Gustaf II Adolfs sigill från 1624, och mycket med små kronor i guld på baksidan med kronor i blått. Standaret bars av fröken Karin Karling.
Sedan deputationen stannat framför talarstolen, höll fru von Sydow följande tal:
”Herr Ordförande!
Det har blivit mig förunnat att i dag från Göteborgs kvinnor få framföra en hälsning till deras stad.
I alla tider ha kvinnorna här med intresse och kärlek arbetat för samhällets bästa. Fordon fingo de verka mer i det tysta, till lindrande av lidande och nöd. Nu då staden firar 300-årsminnet av sin tillblivelse, ha de ock att jämte männen rådslå och besluta dess öden.
Den lokalpatriotiska känslan, alltid varm, har fördjupats av ansvaret. För denna känsla ha vi velat finna en sinnebild. Vi har velat att den gåva som här frambäres, skulle vara helgad åt minnet av det förflutna och jämväl giva uttryck åt våra förhoppningar för framtiden. Och vår innerliga önskan är, att detta standar måtte bliva ett verkligt samlingens tecken, kring sig förenande göteborgska män och kvinnor, fyllda av den allmänanda, som varit stadens styrka alltifrån de länge sedan svunna tider, då detta vapen först gavs form.
Tradition och personlig känsla knyta mig så fast till Göteborg, att det är med särskild glädje jag nu fullgör givarinnornas uppdrag och till staden, i Eder person, överlämnar vår gemensamma gåva.”
Herr Carlander besvarade detta tal med följande ord:
”Fru von Sydow! Mina damer!
För den vackra gåva, som genom Eder överlämnats till staden, såväl som för de vackra orden, som beledsagat densamma, ber jag få betyga stadens varma tacksamhet.
Detta vackra standar återger den form av stadens vapen, som stadsfullmäktige nyligen beslutat återupptaga, efter sigill som förekomma på handlingar från åren närmast efter stadens grundande.
De knyter därmed samman länge förgångna tider med nutiden. Det utgör en påminnelse om att kvinnornas gärning och deras betydelse för vår stad icke varit mindre förr än nu, fastän den icke så ofta framträdde i historiens ljus. Men det utgör också en påminnelse om den likställighet med männen kvinnorna i oss närliggande tid uppnått i fråga om allmänna angelägenheter.
Må detta standar både för vår och kommande generationer utgöra en maning att bevara stadens vapensköld fläckfri, en ständigt återkommande påminnelse om att samhällets, att Göteborgs stads intressen gå före partiernas, klassernas, de enskildas intressen.
Må detta standar, som jag härmed på stadens vägnar mottager, därjämte utgöra en för kommande århundraden förblivande erinran om det 300-års minne vi i dessa dagar högtidlighålla.
Standaret placerades därefter till höger om talarstolen och damerna intogo de för dem reserverade platserna.
Upprop (inför insamlingen till standaret)
Inför stadens 300-årsjubileum hava alla dess inbyggare anledning att ägna en tanke åt vad som kan giva detta en värdig och festlig prägel och att – vad som är viktigare – söka att giva uttryck åt vår samhörighet med gångna tider, åt våra förhoppningar att staden i framtiden skall bliva sina bästa traditioner trogen. Känslan för hemstadens blomstring och trevnad en strävan att i onda och goda tider bevara och stärka medborgarandan bör icke minst under jubileumsåret finnas hos alla som en god föresats. Göteborgs kvinnor kunna enligt vår mening finna en vacker symbol för denna känsla och strävan, om de efter råd och lägenhet vilja bidraga till ett standar med stadens vapen, avsett att såsom gåva överlämnas åt denna och att bliva ett varaktigt minne av jubileumsårets händelser. I detta syfte riktar vi en vädjan till dem alla att teckna bidrag till den summa, som behöves för tankens förverkligande.
Ellen Adamsson, Anny Ahlberg, Maria Ahlberg,
Ingegerd Almquist, Klara Almstrand, Sigrid Beyer,
Karin Bratt, Ann-Ida Broström, Bertha Burman-Andersson,
Hedvig Carlander, Clara Cavallin, Alma Dahlström,
Bell Dickson, Frida Hjertberg, Karin Jacobson,
Karin Karling, Carola Karlsson, Lilly Kjellberg,
Thyra Kullgren, Hanna Köster, Tekla Lamberg,
Astri Levisson, Ingrid Lilienberg, Aurora Lindberg,
Emilia Lindholm, Anna Lönnerblad, Elisabeth Mellgren,
Frida Pallin, Elisabeth Rodhe, Anna Sivard,
Tora Strömberg, Sofia Svensson, Mary von Sydow,
Ida Werner, Signe Westelius, Klara Wijkander,
Elin Wingård, Emma Åkerman.
(undertecknarna är från partier från Moderaterna, Frida Hjertberg, till Sofia Svensson från kommunisterna)